Ridbilder på Sigga
Den där svarta damen fortsätter att röra runt i huvudet på mig. Vissa dagar är hon hur grym som helst och vissa dagar kan hon inte alls koncentrera sig och jag får en sån känga i mitt självförtroende så att det gör ont. Även om jag vet att vi rör oss framåt, så blir man alltid lika besviken på sig själv. Det är förstås lång väg kvar och vi har bara börjat. 
 
Det kommer att ta tid å bygga om henne, att få henne att hitta sin balans och så vidare. Ute på vägarna är hon lite svår att nå, hon har fullt upp med att kolla in alla nya vägar, intryck och händelser runtomkring. Vilket inte alls är konstigt, men det är svårt att få ut något bra om hon är spänd och ofokuserad. Så ute busar vi mest och försöker hålla kondition och framåtbjudningen igång. Medan på ridbanan är hon mycket mer här och nu, lyssnar jättefint för alla hjälper; ta bra stöd i tygeln och för sätet. Så variationen som jag började med från de hon kom, kommer att fortsätta.
 
 
 
 
 
 
Bilderna är ifrån lite filmsnuttar som mamma filmade för några dagar sedan. Det var ett enkelt pass på ridbanan bara, kanske 15-20 minuter.
 
För de vana ögat så kan man se på bilderna att hon letar efter ett nytt sätt att bära sig på samt hur hon bär sig när hon är i obalans (huvudet). Jag fokuserar på att inte alls störa eller korrigera det med handen/tygeln, utan låter henne gå där hon känner att hon klarar det, för att undvika att hon spänner sig (vilket i sin tur kommer att göra att allt arbete, oavsett vad det är, kommer att slita på hennes kropp, framförallt hennes leder) ännu mer. Givetvis får hon de stöd hon behöver, men inte mer.
 
När hon väl slappnar av, så sänker hon på sitt huvud, och därifrån kan jag börja be henne om de jag vill. När hon är i de läget (som på sista bilden) så är hon så extremt känslig och de räcker med att jag lutar mig tillbaka eller flyttar vikten, så reagerar hon. I detta läget, när de har stadgat sig ännu mer, då kan vi börja jobba med mer samling and so on :)
 
Ni vet väl att en häst som är avslappnad sänker sitt huvud (som när de betar/äter)? Och en häst som går med huvudet högt, pumpar signalsubstans ut i kroppen som gör hästen redo för flykt? 
 
Fick höra av Siggas ägare när hon sett filmen jag skickat, att Sigga aldrig fattat galopp på ridbana innan. Det var fantastiskt roligt att höra! Då har arbetet gett resultat! Och självförtroendet steg lite igen :)
Tölt för Sigga!
Sigga blir roligare och roligare att jobba med, främst från marken. Det är så kul att kunna styra och reglera därifrån och jag blir alldeles varm i kroppen när hon förstår vad jag menar och lyssnar. Med Leikan har de varit enkel, å jag trodde att med honom gick det bara för att det var han. Sen gick det ju med Fagur också, men de "skyllde" jag bort på att vi inte började ordentligt från marken förrän ett bra tag in i vår relation. 
 
Men med Sigga, som har varit här i 2,5 vecka ungefär, så fungerar det redan bättre än förväntat. Och då har jag inte haft någon typ av relation med henne innan. Det är så kul! Man kanske är ganska bra på något ändå?
 
Hur som helst så testade jag att tömköra henne för någon dag sedan. Var försiktig till en början (såklart!) eftersom vi inte känner varann. Så lät henne vänja sig vid tömmar på rumpan, över ryggen och att de kan komma ner vid bakbenen ibland. Och förståss, att jag går bakom henne och snett bakom. Men inga problem för henne. Hon jobbade på superfint i både skritt och trav, gjorde halt, aktivera bakdelen genom att flytta den lite och sådär. 
 
Eftersom jag har haft svårt att känna ren och skär tölt på den här damen när jag sitter på, så tänkte jag att jag ska försöka i töm. Då jag kan se det framför mig och hon behöver inte parera min vikt på sin. Så vi körde helt enkelt på att hitta en bra och avslappnad skritt, sen samla ihop så gott de gick på en långsida, sen släppa ut och sträcka på halsen (belöning efter samling), sen där efter plocka upp och förbereda samling på nästa långsida igen. 
 
 
Översta bilden; förberedelse inför samling. Nedre bilden; belöning! sträcka ut kroppen och få "vara i fred".
 
När samlingen satt i båda varven, så började jag be om tölt. Inte springa in i tölt, utan från samlad skritt, att skritta in i tölt. Jag har sett på många hästar, och har också gjort själv ibland, att man "fattar tölt", som man fattar galopp liksom. Att man inte rider in i den ordentligt, utan påbörjar (ge hjälper) och sen fixar hästen resten själv. Oftast så är det en bra tölthäst som löser det, eller en snäll häst som töltar på men då kanske inte med någon bärighet. Så i Siggas fall, som inte har någon hummmm om vad tölt innebär, så är det viktigt att hjälpa till från början till slut. 
 
Till en början så blev hon skitsur när jag bad om mer och mer samling sen att hon skulle övergå i nästa gångart. Så vi blev osams där ett tag, men efter att en hov skickats åt mitt håll (den träffade tack och lov inte, hehe) så lyckades hon få till en sträcka med helt okej ren och bra tölt! Som sagt så är det inte helt enkelt att tölta ordentligt och hitta generna i kroppen när man har en liten mage ivägen, men hon har satt om sig fint i kroppen och jag hoppas att nu när hon har KÄNT tölt ordentligt i kroppen en gång, hur jag ber om det osv så ska det bli enklare för henne nästa gång.
 
Hon var lika chockad som jag efter den långsidan i tölt, så vi avslutade efter en sträcka till som också var helt okej (inte lika bra, men ändå okej!), åt lite godis och skrittade av. Det finns massor kvar att hämta i den här hästen som bara ligger där under ytan! Ytan är dock ganska stenhård, men när den börjar mjukna så är det väldigt roligt. 
 
 
Bootsen på bakbenen är vanliga enkla gummiboots som jag brukar sätta bak för att påminna om att det finns bakben och att de är bra att de används. I Siggas fall så behöver hon all påminnelse hon kan få, i alla fall i detta sammanhanget! Men kolla vad fina kliv hon tar på bilderna ovanför... :) 
Ett par bitar med Sigga
Nu har jag ridit Sigga lite mer och bitarna börjar falla på plats om vad vi ska träna vidare på och fokusera på. 
 
° Skritta ordentligt
Med detta menar jag att vi ska bygga upp en bra och ren skritt, så att det finns en bra grund att påbörja tölten från. Samt att en ordentlig skritt är a och o för att bygga upp och bygga om kroppen. Efter bara ett par pass så har hon börjat förstå vad det är jag vill ha, så den kommer fram mer och mer, i och med att hon börjar slappna av också.
 
° Slappna av & hitta balans
Låta henne få hitta de läget där hon känner sig starkast och tryggast, och bygga därifrån. I alla gångarter. Hon är en liten spännis, så det är viktigt att låta henne hitta rätt först.
 
° Separera de nuvarande gångarterna 
Hon slarvar gärna mellan skritt och trav (nosar lite åt tölten också), och ibland blir jag lite fundersam på vad hon håller på med. Så att sära på grundgångarterna så att de finns olika lägen och växlar där. Så det inte blir för rörigt innan tölten läggs till på allvar. När hon väl går i ren trav, skritt och galopp så är hon underbar! (vem har sagt att de är enkelt med Islandshäst?)
 
° Lära känna alla 4 ben
Har man fyra ben så är det svårt att hålla reda på alla, och ibland så kan man glömma ett eller två. Att påminna om att använda alla fyra ben genom att gå mycket i skogen, över bommar och så vidare. Att lyfta på frambenen och trampa in med bakbenen.
 
° Bli kompisar
Det känns som att vi är på god väg på denna biten! Hon möter mig i hagen när jag kommer, det är ganska mysigt. Men ska förståss fortsätta att jobba på att vinna de där förtroendet ordentligt.
 
De är de första bitarna som jag ska jobba med denna veckan, och så får vi se hur det blir. Eventuellt så fortsätter vi om det är någon bit som fattas nästa vecka, såklart. Och det är väldigt basic grejer som jag radat upp. Men man måste börja någonstans och det är oerhört viktiga delar. Eftersom hon dessutom har några kilon för mycket så tycker jag att det är ganska tokigt att kräva för mycket av henne ändå. Det är svårt att trampa in ordentligt under sig med bakbenen om man har en liten mage ivägen :)
 
Men hon är en kämpe! Hon gör de hon blir tillsagd och försöker förstå! Och jag försöker få det kanske lite tråkiga och hårda jobbet att vara roligt. Så varvar passen med att vara ute på grusvägarna och på ridbanan. Än så länge är hon positiv!