Vad jag vill se

Tänkte dela ett klipp som jag har delat förr, men jag tycker att det är ännu mer relevant just nu då jag har kommit mycket längre i den här typen av träning. Och framförallt att jag tycker att jag ser så mycket framsteg! 
 
Vet att det säkert är en hel del som undrar vad det är jag är ute efter när jag tränar en häst, vad jag blir så glad över att se och hur jag gör för att locka fram det. Kanske är någon nyfiken på att börja själv? Få inspiration? Eller bara är nyfiken. 
 
Vad jag vill ha och strävar efter i det stora hela
- en hållbar häst
 
Vad jag vill se och få fram under träning
- en häst som är avslappnad och i balans
En häst som är avslappnad & i balans är en häst som sätter fart på att bygga och stärka sin kropp. Muskler, ligament, senor, skelett. Detta tar tid att bygga upp. En häst som är spänd gör inte det, och allt som görs i detta skede är ren och skär slitage... Så detta är en väldigt, väldigt viktig del. 
 
- en häst som länger på sin hals
Detta är ett tecken på att hästen slappnar av. Också ett tecken på att bukmuskulaturen och bakdelen har kommit igång (återkommer till detta nedan).
 
- en häst som vinklar bäckenet
Använder hästen sin bukmuskulatur så kommer den att tippa sitt bäcken, och ryggmusklerna kommer att "sträckas ut" och i sin tur kommer bogarna att lyftas. Även bakbenen kommer att sättas in mer under hästen och för att kompensera vikten och balansen så kommer hästen att sänka sitt huvud.
 
Vad menas med att hästen vinklar sitt bäcken? Att tippa bäckenet bakåt kan jämföras med att göra tvärtom mot att "svanka". Testa själv att spänna magmusklerna och låt bäckenet följa med. Hur känns det i ryggen och vad vill du göra med dina ben? Trampa in under dig? Och vart vill ditt huvud? Uppåt eller nedåt?
 
- en häst som jobbar och arrangerar hela kroppen
Vet inte om ni har tänkt på det, men från och med nu; iaktta hästarna runt om er hur de rör sig. Både i hagen och under ryttare/när de tränas. Rör de sig genom hela kroppen? Eller är det bara benen som "rör sig".
 
Jag vet att Leikan har varit proffs på att bara springa på med benen och vara spänd och stum i resten av kroppen, till exempel. Man vill ha en rörelse från huvudet, ner i nacken, genom bogarna, buk och rygg, hela bakdelen; genom kors, höft, knä och has. Och givetvis benen då.
 
Det ska finnas en rytm (vill inte säga takt, för de känns fel), benen ska röra sig rytmiskt och i samma veva liksom. Till exempel i trav: de ska lyftas lika högt, lyfta från marken samtidigt och landa samtidigt. Bilden nedan visar hur det inte ska vara. Dessutom så visar den att hästen inte trampar in under sig, utan mer "bakom sig".
 
Bilden är printad från klippet som är här nedanför.
 
Hur gör jag för att få fram detta?
 
- låter hästen få hitta sin egen balans
Bryr mig inte om vart huvudet befinner sig. Huvudets position är avgörande för hur hästen balanserar sig. Och är det en häst som är spänd, obalanserad, omusklad osv så kommer den att bära sitt huvud högt. Och börjar jag då försöka justera det så kommer den inte att slappna av. Jag hjälper till med de stöd som behövs med hjälp av skänklar och säte och eventuellt hand om det är så. Vid arbete från marken så har jag hästen i lina utan stöd, men den får de stöd den behöver av mig rent fysiskt bredvid. Men den måste lära sig att hitta sin balans utan mig och andra hjälpmedel. Att hitta sin balans, börja bygga runt om i kroppen, där efter kommer resten av bitarna att falla på plats. De är det jag strävar efter.
 
För att få hästen på bilden till vänster, så får man börja med hästen till höger!
Bilden är ifrån klippet nedan.
 
 
- arbetar mycket från marken 
Från denna position kan man se väldigt tydligt hur hästen rör sig. Både i lina, löst och i töm. Man stör hästen oerhört mycket när man sitter uppepå, så jag föredrar att göra skänkelvikningar, öppna och sluta "för hand". Likaså bak- och framdelsvändningar! Man ser tydligt om hästen trampar in under sig, samt "korsar sina ben". Detta gör jag för att få hästen att upptäcka sin kropp och känna att den har fyra ben. Detta gör jag alltid i skritt.
 
- inte kräva för mycket för snabbt
Det kommer inte att bli perfekt första gången. Och inte på ett bra tag framöver heller. Det tar ungefär 2 år att bygga upp hästen så pass på detta så att den kan bära upp sig i alla de moment som krävs i den "vanliga träningen". Så; tålamod.
 
- equiband
Bandet är ju utformat så att de ska skapa ett muskelminne på hästen. Det ger alltså inget statiskt stöd på något vis (som alla andra "wannabe" equiband, inspänningar, longeringsselar osv gör), utan de är som att man får en påminnelse att aktivera musklerna, men det är inget hästen kan ta stöd av (den får lära sig och testa att bära sig själv). För tar man av equibandet, så kommer detta minne finnas kvar. De andra "hjälpmedlen" kommer inte att göra detta.
 
Vad blir jag glad av att se (bland annat!)?
- lång hals (varför? läs ovan)
- att hästen tuggar (då har spänningar lossnat i nacke och käkar)
- att hästen liksom "gungar" fram i trav eller galopp
- att hästen är lugn och tar nya kommandon med ro och utför det lugnt och fint, genom hela kroppen
 
Här kommer klippet som jag skrivit om en del ovan! Här nämns/visas bland annat;
* tornutskotten i hästens ryggrad när den aktiverar sin bukmuskulatur jämfört med när den inte gör det
* hur viktigt det är att hästen får slappna av och hitta sin kropp
* visar hur du själv kan testa hur du vill hålla kroppen när du spänner magen jämfört med om du spänner ryggen
* skillnaden på hästens rörelser om den har ryggen höjd eller sänkt
* med mera med mera
 
 

En fundering

 
Bilden behöver egentligen inte någon förklaring i sig. Det är ord som jag har följt en längre tid utan att faktiskt kunna sätta just ord på det. Att kunna ge uppmuntran och beröm även när något inte är 100% utfört eller perfekt, att ge cred för att hästen försöker och att den visar viljan att den vill vara till lags. Är det egentligen inte viktigare än att de utför något till 110% korrekt? 

Kanske lite oredigt men nu är det skrivet

Det enda som jag fokuserar på med Leikans igångsättning, är att han ska slappna av och bygga om och bygga upp. Att stärka de som behövs och röra sig genom hela kroppen. 
 
Att det ska vara rörelse genom hela kroppen har jag förstått att många tänker är självklart om hästen rör på sig, men det är det absolut inte. Att det är rörelse från huvudet, ner i nacke och hals, att bogarna rör sig, bål och rygg hjälps åt, att hela bakkärran rör sig och inte bara delar av den. Och såklart att benen är med (men att benen rör sig är ju uppenbart!). 
 
Många fokuserar på att lösgöra, lösgöra, lösgöra. Jamen det är skitbra att stämma av de där ibland, men i längden och i det långa loppet, så kommer det inte att finnas någon häst kvar att lösgöra. Likaså som att bara träna på en enda sak, vecka ut och vecka in. Sitta och träna gångartsträning varje gång? För att komma åt den där tölten och höja ribban lite lite mer hela tiden. Det kommer inte att finnas någon häst att tölta på till slut heller.
 
Nu blev det ganska grova exempel, men jag hoppas ni förstår hur jag menar. Att man fokuserar på en sak, ser bara åt ett håll och strävar på en specifik punkt.
 
Hästen behöver variation, att få ta i, få samla ihop sig, få tänka, lyfta på benen över bommar och i skogen. Styrketräna, konditionsträna och allt annat man kan göra. Ett varierat träningsschema där alla delar kommer åt att tränas, är det bästa. Att se utanför sin bubbla och skynda långsamt. 
 
Det tar tid att bygga om och bygga upp en häst. Det är bara att gilla läget! 
 
Leikan har stått i över ett år, med endast promenader då och då. Och nu har jag skrittat honom i cirka 3 månader och börjat lägga in trav på en del sträckor. Han känns så annorlunda mot innan han blev skadad. För att hård dra det hela så har han helt enkelt "tappat" de muskler han hade innan, och nu börjat bygga om och bygga RÄTT. Är fullt medveten om hans svårigheter och hur han hanterar dessa, och vi kommer nog aldrig komma ifrån att han spänner sig och bär sitt huvud högt. Men det är så annorlunda nu. 
 
Förutom de jag har omkring mig som är väldigt kompetenta inom hästträning, hästens fysik och biomekanik så har jag fått lägga om mina tankar helt och hållet. Att hitta nya sätt att komma runt de som gör honom spänd och få honom att arbeta med hela kroppen och att bli medveten om sin kropp. Det är lika viktigt som för oss, att bli medveten om vad vi har. Inte nog med att hästarna har en tung och ganska stel kropp, så ska de bära runt på oss också. Det är ju faktiskt då vår skyldighet att försöka göra de bästa av situationen. 
 
Ja, jag har betslat upp, jag har använt hjälptyglar, bytt sadel och diverse utrutsning. Jag har tagit hjälp av tränare och de har sagt att han är olydig. 
 
Men så är det så märkligt att ett år med promenader, sen byggas upp i skritt med varierade pass med styrka, balans och kondition (och trickträning såklart, perfekt att hitta olika ställen på kroppen!). Att ta bort bettet helt å hållet och styrketräna mig själv (jodå, promenaderna har tydligen gett mig lite också), så kan han helt plötsligt jogga i lång och låg form med mig uppepå som klarar av att sitta stadigt.
 
Alltså, jag har inte behövt övertalas sen jag började läsa anatomi och fysiologi på människa att styrka och balans är otroligt viktigt för att man ska få en funktionell, hållbar och stark kropp. Och det är givetvis likadant för hästarna (även om de går på fyra ben, de spelar liksom ingen roll, vi behöver vara starka båda två). Men nu efter att jag har "upplevt" det och sett det på någon som är så otroligt tydlig, så är jag helt och hållet så jäkla övertygad. 
 
Det skrämmer mig att den allra största delen av hästmänniskor skyndar sig så med sina hästar. Framförallt de unga hästarna. Såklart att de ska stärkas och tränas på ett sådant sätt som de är redo för, men alla är olika och det ses mellan fingrarna på det. Hade man istället börjat träna med styrka och balans på de små liven och väntat med att de ska kröka på halsen och lyfta på benen så hade de varit hållbara längre. Dessutom, ju mer rörelser de finns, desto viktigare är styrketräningen. De måste finnas muskler som håller ihop rörelserna....
 
Satt med på en träning nu i veckan (med olika slags hästar i), varav det endast var EN av hästarna som jobbade med hela kroppen, å det var den som såg ut att gå "sämst". Ingen krökt nacke där, utan han var lång i hela kroppen, nosen ville ner och han gungade i sitt steg, men han trampade på iiiiin under sig med hela benet och det var rörelse genom hela kroppen, han bar sig helt enkelt. En av de andra hade en skarp hjälptygel och hästen krökte fint på nacken, men den trampade bara bakom sig och började bocka/stegra i galoppen (wonder WHY). Den tredje var en vacker liten sak som krökte på halsen från dess ryttaren satte sig i sadeln till dess hon satt av. Även under uppvärmning och avskrittning, men hej, han krökte ju på halsen. Det är de viktigaste, eller hur var det?
 
Det blev kanske lite spretigt de här inlägget nu, men de är saker jag funderar på. Och jag är så glad att jag har fått en andra chans med Leikan att få göra om och göra rätt!