Fundering kring träning och styrka

Igår var jag på mitt första träningspass på oerhört länge. Jag har yogat en del senaste året och det är tufft det också, men kände att jag skulle testa på att höja pulsen mer och svettas liksom. Eftersom jag har mått dåligt de senaste året så har bara tanke på träning gjort mig så trött. Och nu när jag känner att jag börjar få lite ordning på mig själv (peppar peppar!), så kände jag att nu vill jag känna mig stark och smidig igen.
Åkte iväg på ett gympapass som drivs i grupp. Gympa låter verkligen hemskt fånigt, men det är så jäkla kul! Och man får använda hela kroppen!
 
Men det fick mig att fundera en hel del.
 
Hur svårt det är att följa någon i ett högre tempo som man inte är van vid, att lyfta på rätt fot och rätt hand i rätt stund och följa i alla steg. Sen utöver det, ska det hittas en rytm, hållningen ska hållas ordentligt (annars är det meningslöst) och man försöker att inte snubbla på sina egna fötter. 
 
Och framförallt, när man börjar bli trött. Benen brinner, hjärtat håller på att slå sönder bröstet och svetten rinner som om man håller på att smälta bort. Tror ni att man tar ut steget ordentligt? Att hållningen hålls på plats? Att man kan kordinera sig ordentligt? Näääääää! Man kommer då att börja hänga i lederna, det kommer bara vara ryggen som håller upp överkroppen, axlarna åker fram och man orkar knappt stå upprätt (ännu mindre hoppa). Man belastar fel muskler helt enkelt. Och det är betydligt enklare att göra så, om de musklerna redan är tränade för att göra det (hängde ni med där?).
 
Därför är det så viktigt att man fokuserar på rätt muskler när man tränar (både sig själv och sin häst!). Man måste orka bära sig själv innan man kan börja träna på allt annat. Annars kommer de ena efter det andra att göra ont och gå sönder. 
 
Det tar tid att bygga upp och bygga om en kropp (oavsett människa eller häst), och det enda som gäller är att skynda långsamt. Släpp alla måsten, go back to basic. Långa promenader över stock och sten flera gånger i veckan. Varva med enkla konditionspass. Släpp lösgjordhet, form och allt. Ge det tid att byggas om/upp rätt från början. Det kommer att vara så värt det sedan, och skillnaden ni kommer känna är helt amazing att få uppleva.
 
Om ni inte har en aning om vad jag skriver om så får ni ta ett ordentligt grupppass på gymmet och ge er hän så ni kan känna igen känslan. 
 
Också en annan fundering som kom upp, varför är vi så måna om träningen på våra hästar men skiter i oss själva? Och den går också att vända på, varför är vi så duktiga på att träna styrka på oss själva men "glömmer bort" att låta våra hästar träna ren och skär styrka?
 
Vi hoppar över alldeles för många grundsteg innan vi börjar finlira och kräver för mycket.
Johanna

Jag håller verkligen med dig. Är det något jag verkligen måste ta tag i så är det min egen träning, fyskäms att man är så ignorant! Kan inte jag spänna mina magmuskler så är det ju inget konstigt om inte hästen kan det i heller! Sen håller jag med om att back to basic är extremt nyttigt.. är så glad (även om det är kämpigt) att vi "började om" med Drífa i höstas, ridbarheten är så mycket bättre.

Svar: Visst är det grymt när man känner resultaten!! Och ja, träna sig själv skador nog inte alls heller.... man ska ju bara orka med att ;) /bekväm tjej
Mimmi Blomberg