Hur går tankarna om upplägget?

Det finns en del undran om hur jag planerar upplägget med Leikans träning & rehab och jag tänkte dela med mig av hur jag tänker och vad jag fokuserar på. 
 
En vanlig vecka just nu ser ut ungefär såhär:
- En timmes ridlektion i ridhuset
- En timmes skritt uppsuttet/för hand
- Löst arbete med equiband (med equibodybalance metod)
- Skogen

De här bitarna är de som ÄR med och de som jag VILL ha med.

Ridlektionen har någon reagerat på och frågat; varför redan nu?
Då det är grunderna som tränas här, så är det mycket basic med stora volter, övergångar, bommar och sådär. Jag tänker att han kan då gå mer intensivt en dag i veckan, där han får tuffa på i trav (få upp lite flås) och jag får skärpa till mig. Att någon håller koll på oss och hjälper oss längs vägen. Han har en grym grundkondition och skadan är så gott som utläkt, så skritt och trav fungerar alldeles utmärkt. Galoppen kommer så småningom, men än så länge går fattningarna bra i alla fall.

Skritt är en underskattad gångart hos nästan alla hästmänniskor jag känner. Men jag antar att det är för att den är svår att rida i och ger inte den härliga känslan av fart som de andra gångarterna gör. Men den GER hästen otroligt mycket. En häst som skrittar igenom hela kroppen kommer att komma åt betydligt mer muskelmassa än vad den gör om den travar. Dessutom så har den alltid minst två eller tre ben i marken vilket gör det till en gångart som är enkel att balansera sig i (både med ryttare och utan), vilket i sig gör att hästen kan slappna av och börja bygga på sin kropp. Att skritta en timme (gärna mer!) gör att hästen liksom tar hand om sin kropp alldeles av sig själv. Den värmer upp, blir mjuk och fin igenom hela kroppen. I vårat fall så har långa skrittpromenader och skrittturer varit guld såhär i efterhand. Jag vet att det suger, men det är sååå värt.
 
Jag behöver väl inte skriva så mycket mer om vad som händer när jag arbetar med equibandet och med metoden som kallas för equibodybalance (läs mer på svenskhästrehab.se). Nu när snön har legat ett par veckor så är det dumt att inte använda sig av den när man jobbar med det här. Grym styrketräning!

Skogen är också ganska underskattad då många tror att de enda man gör i skogen är att lunka fram längs en stig och inte rider alls. Skogen är ett verktyg som man självklart ska utnyttja om man har tillgång till det! Minst en gång i veckan ser jag till att antingen rida en hel runda som går igenom skogen eller flätar in små slingor av skog i de olika passen under veckan. Det är inte nödvändigt att behöva bege sig bort från stigarna, men bara att gå på ojämnt underlag, böja sig runt träd och gå upp för backkrön är så nyttigt. Att gå över lite högre omkullfallna träd är ypperligt för att lyfta på benen och få igenom en "hel rörelse" genom hela bakbenet (från höft ner till hov) till exempel.
 
4-5 gånger i veckan försöker jag få ut Leikan just nu, för att både bygga kondis och styrka. En del av punkterna kombinerar jag. Som nu den senaste tiden har vi varit ute på längre rundor på 1,5h då vi har skrittat mestadels men travar och galopperar också. Det ena utesluter inte det andra liksom. Att träna på olika underlag är också oerhört viktigt! Hårda grusvägar, svajig asfalt, mjuka skogsvägar, djup sand och så vidare.

Jag vill ha det så enkelt så möjligt och fokuserar endast på att han ska bli stark i grunden, våga slappna av & lita på sin kropp och orka bära sig. Han ska inte spänna sig, vare sig om han går på lång tygel eller om jag ber honom om något, oavsett gångart. 

Det allra svåraste är helt klart att släppa på alla tankar, press från tränare, press från vänner, press från sig själv på hur "det ska vara". Att rasera hur väl de flyttar sig för skänkeln, om de ger eftergivt i nacken, om de inte får med ett ben i en rörelse osv. Försök radera de tankarna. Ge er ut för att STÄRKA, rid rakt fram, genom skog, över stock å sten. Jag lovar att allt de andra kommer att komma efter, nästan gratis, så länge man har tålamod.

Vi har gjort en helt otrolig resa under de här åren som har gått sedan skadan upptäcktes. Vi har kommit varandra närmre än någonsin och känner varandra utan och innan. Det minsta jag kan göra är att HAN ska få så bra förutsättningar som möjligt för något som JAG vill göra.

Va rädd om era vänner, vi har dom bara till låns under en kort tid. Lita på er magkänsla.