Spontan utflykt till ovalen

Nu har tillfällena att rida på ovalbanan i Tingsryd kommit igång igen för oss medlemmar i Geysir. Och jag hade inte planerat alls att åka upp denna veckan eftersom L inte har varit sig själv riktigt osv (givetvis har han varit okej de senaste dagarna, annars skulle vi inte ha åkt, såklart). Men bestämde ändå, på förmiddagen att åka dit bara för att Leikan skulle få åka iväg och göra något. Sen är det alltid bra miljöträning i Tingsryd. Ovalbaneträning skadar aldrig heller liksom. 
 
Så vi åkte upp där med Malin som sällskap och busade runt. Absolut inget allvarligt (även om prestationsångesten låg och bubblade under ytan), och det var som sagt bara mest för att få åka iväg, träffa andra och ha kul tillsammans. Och det var jätteroligt! Till och med Malin tyckte att det var kul att stå i mitten å kika (och fota!) trots att det blåste kallt och solen lös bara igenom molnen då och då. 
 
Här kommer ett gäng bilder från rundan på ovalbanan. Känns kul att dela med sig och jag tror aldrig att jag har varit så nöjd med ridbilder som jag är nu. Det måste ju betyda att det har hänt något bra va? I både min ridning och hur Leikan bär sig och rör sig. Och då kan det tilläggas att jag inte rider på här, utan det var bara rastning, ungefär. 
 
Ska säga också, en grej som jag reflekterade mest över var att jag red honom på de mjuka Beris-gummibettet denna gången. Trots att det var en ny plats, hästar som sprang åt höger och vänster om honom och förbi, så höll han sig i skinnet, blev inte stark eller drog. Innan skadan så var detta en kamp (minns att jag har ridit honom på gummibett där EN gång innan, men det var katastrof). Dressyrlektionerna har verkligen gjort sitt. 
 
Den enda gångarten som lider just nu är tölten. Och det är för att han är liiite i konflikt med sig själv tror jag. För det första så har jag inte lagt något fokus på den, utan för det mesta bara känt efter lite i olika tempon. Sen att han har börjat bli bekväm med att röra sig på ett annat sätt i kroppen, alltså att han har sänkt sig (han vill komma ner med huvudet när han aktiverar bukmusklerna när han börjar sätta in bakbenen) och det går emot de gamla rörelsemönstret som han har haft tidigare vid tölt. Så han bråkar lite med sig själv där genom att va hög och öppen till att vilja komma ner och jobba rätt, men då inte orkar och faller ner i trav. Men vi jobbar på det. Tölt är fantastiskt, men vi har ingen brådska med att få den perfekt. 
 
Vi hade kul i alla fall och passet avslutades med att L rullade sig på parkeringen och gned in grus och sten ordentligt i pälsen. Så vi var hemskt nöjda, båda två :)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
emma

det är så roligt att rida på ovalbanor :)

Svar: Visst är det! :)
Mimmi Blomberg