Över bommar i trav

Jätte inspirerad var jag idag efter att ha varit fotfolk på en träning häromdagen, så Minning fick ett überbra pass för sin trav. Och framförallt så fick jag också träna på att jobba ordentligt i trav! Att få en häst som precis fattat trav att faktiskt trava, inte skjuta ut bogen och försöka ställa något, göra bra vägar och sen över bommar, å sen ha koll på sig själv. Det gäller att ha tungan rätt i mun! Svetten lackade på oss båda till slut, men måste säga att vi var ganska grymma. Vem har sagt att ridning är enkelt?!
 
Eftersom vår ridbana inte är lika stor som banan träningen hölls på så fick jag improvisera lite, men ville komma åt tre travbommar, mycket volt och serpentiner. Så ett par bommar la jag ut tvärs över ridbanan och några sockerbitar här och där. Minning tyckte att det var skitkul med bommar och tog ett skutt upp i luften när jag bad henne komma fram i trav. "Här ska det hoppas, håll i dig!" var det precis som om hon sa. Tokiga ponnyhäst.
 
Avslutade med att sticka ut och dra en ordentlig galopp så gruset flög och vinden slet i oss. Så jäkla underbart! Vilka fantastiska hästar man har, som man kan svettas med på ridbanan, men ändå kunna ge sig ut och busa gärnet när man vill.
 
 
Hon blir bara starkare och starkare i sin trav, och har börjat välja traven när jag ber henne öka från skritt. Ibland kommer några steg pass in, men låter henne ta de två-tre stegen tills hon byter själv. Och sen där är hon relativt stadig, framförallt på rakt spår. På böjt så får man vara med lite mer. Vilket inte alls är konstigt då det blir svårare med balans och styrka där. Men en bit i taget. Också när jag tar ner från galopp så kommer traven mer och mer (innan har det gått från passig galopp till pass), likadant kan jag börja hitta olika tempon. Framförallt så kan jag ha henne riktigt bra mellan hand och skänkel utan att det blir orent. Bra!
 
Tölt har jag bara nosat på lite än så länge. Åsa kände på henne förra veckan och hon fick ett par steg, och den finns där. Men jag tänker att jag jobbar med de andra gångarterna först och får henne bra där, så får tölten komma när den kommer. För den finns där, den blir grädden på moset liksom.
 
Det är en väldigt rolig häst att jobba med, och hon stirrar inte upp sig om jag ber henne om något som hon inte förstår eller klarar av. Hon bara tuffar på och ger mig ibland fingret, ungefär som "äh jag fattar ingenting, du får göra om att" och rullar på i sin pass. Då får jag helt enkelt ransaka mig själv, göra halt och göra det en gång till, tydligare. Ovärderlig träning. 
 
Och så börjar den där vinterpälsen göra sig hörd... är det redan dags? Alla hästarna (utom Esprit) börjar se alldeles ludna ut. Så det är dags för säsongens första klippning tror jag!

Ett par bitar med Minning

Nu har Minning varit här ett par dagar och jag har kunnat kika, känna och fundera på vad vi ska hitta på och fokusera på. 
 
Det här är en supertrevlig häst! Så jäkla glad och PIGG men har ändå en bra broms och stadig och stabil. Skulle aldrig göra något dumt. Egenskaper som är guld värda, men som tyvärr glöms bort... 
 
° Skritta ordentligt
Hon skrittar på snabbt och raskt, men ska försöka få henne mer avslappnad och vila i steget (man behöver inte tralla fram i 190 hela tiden, lilla damen). Skritt är en gångart som är otroligt underskattad och det krävs inte sååå fasligt mycket av mig som ryttare att hitta en bra skritt som man kan jobba vidare ifrån.
 
° Separera gångarterna
Då passen gärna blandas in i alla tempon här, så ska vi försöka få bort så mycket vi kan av den och hitta rena gångarter. Hon har redan hittat stadig trav, så när hon har börjat bygga om ordentligt i kroppen och lossat på en del låsningar så kommer det att bli enklare för henne. 
 
° Lära känna alla 4 ben
En sån sak som är bra att ha liksom. Hon har bakdelen ganska bra med sig, men att placera ut benen lite bättre (alltså inte röra dom i passgång) hade gjort susen. Så massvis med träning över stock och sten och även några bommar.
 
Som vanligt när det kommer till mig numera så är det grunderna som det fokuseras på. Utan grunder så raserar resten. Kanske inte på en gång, men efter ett tag så kommer de visa sig på ett eller annat sätt. Sen när man får förtroende att träna en häst som inte är ens egen, så vill man vara nogrann!
 
Ska försöka få till lite mer bilder in action kommande vecka, både uppsuttet och från marken. Håll ut!
 

Sällskap igen

De där såret som Leikan drog på sig läker väldigt fint. Efter att ha pratat med veterinären igen så var det okej att han fick gå ut i stora hagen med Minning. Han blir ju lite väl stirrig och idiotisk när han står på box/sjukhage, så för allas trevnad och överlevnad så fick han gå ut till henne. 
 
SNACKA OM ATT HAN ÄR NÖJD.
Inte ett ljud sa dom när jag släppte ut honom. De nosade och sen gick de å åt vid varsin hög med hö. Och senare  så stod de bredvid varann vid grinden och nosade på varann och höll koll på mig. De delade även på saltstenen. Inte många Leikan delar den med.... bra jobbat Minning!
 
 
 
Så extremt nöjd med att gå komma ut i den vanliga hagen. Han tycker om när allt är som vanligt. 
 
Som sagt så ser såret jättefint ut, det är torrt och inte alls svullet. Ingen hälta eller feber. Kanon! Han kommer vara tillbaka på banan nästa vecka när stygnen har tagits. Det känns fantastiskt. Skithäst.
 
Minning är förståss också glad att ha fått sällskap igen. Hon har fått stå i boxen jämte om nätterna och gått i hagen ensam när Leikan varit inne eller stått i sjukhage. Och det har inte alls varit populärt. Hon har såklart haft hästar runt sig hela tiden, men inte i samma hage. Så hon har varit väldigt sällskapssjuk. Kanske var det därför de gick så lugnt till när Leikan kom in igen? Båda uppskattade sällskapet liksom. 
 
Jaja, nu är vi på gång igen i alla fall!